Det här har varit ett roligt och svårt uppdrag. Tagit långt mer tid än jag trodde...
Tidigare skyltar i denna serie har producerats för Jäckvik och Laisdalen. Bredd 300 cm och höjd 150 cm. Uppdragsgivare har varit Arjeplogs kommun. Framför allt är det ett spännande arbete att komma fram till hur man ska formulera en by, en plats, och välja bilder. Tryck har gjorts i samarbete med Sunderby Tryck och Avendus i Arvidsjaur.
I fallet med skylten Laisdalen blev det ett feltryck. Men detta ansåg Laisvallföretagen var överkomligt och vips sattes skylten upp på Laisdalens Livs ena kortsida. Slagnäs var så nöjda med sin skylt (330 cm bred) att de vips hade beställt en extra (en aning mindre, 300 cm) och satte upp den vid Sorselevägen vid en rastplats. Den ursprungliga sitter vid infarten när man kommer från Arvidsjaur.
Nu återstår skylt för Piteälven, men själva skylthållaren är inte på plats ännu.
Entusiasten för detta skyltprojekt är främst Doris Johansson, Adolfström. Hon vet verkligen vad det innebär att leva där vägen börjar (eller slutar, kanske man säger). Det krävs information och lockande bilder för att folk ska stanna till. Det tidigare kommunalrådet Bengt-Urban Fransson var också en tillskyndare och det nuvarande, Britta Flinkfeldt Jansson, har också varit angelägen om presentationen av kommunen. Inte minst tänker jag på ett samtal vi hade om ”berättelsen om Arjeplog”. Vad finns att berätta? Ska fokus ligga på tre älvdalar, alla tusentals sjöar eller trolling? Här väntar en fortsättning!
En sak har varit tydlig i uppdraget: De ska alla handla om sommaren. Det finns en stark önskan om att lyfta fram alla de möjligheter som vårt varmare halvår kan erbjuda. Här kan man också tillägga: När skyltarna syns. För hur kan det se ut efter Silvervägen? Vintertid kan skylten helt skymmas av snödrivor.
Men Doris Johansson är den som hela tiden puffat och frågat om dessa tavlor! I sin egenskap av ordförande för BIAK drev hon igenom den första skylten som nu står vid busstationen vid Torget, 2009. Jag klurade, samlade in bilder och gjorde den första formgivningen.
Svårast var det att ordna med kartan från lantmäteriet. Oj, så många turer! Till sist efter en rad korrigeringar var BIAK nöjda. I ett rådslag med Silvermuseet placerades skylten (150 cm bred) på sin nuvarande plats.
Innan detta arbetade jag med en skylt för Laisvall. Uppdragsgivare Framtid Laisvall.
Efter en rad hopp vid Laisans kunde vi sätta upp skylten med Marlene Jonsson Nord med texten ”Välkommen till Laisvall!". På baksidan André Karlsson med en fisk från Laisdalens Livs frysdisk. Båda ungdomarna från Laisvall (förstås). En av de verkligt knepiga frågorna är språket. I samråd med kommunen blev det svenska på alla skyltar utom den vid gränsen som är på engelska. Texten vid skylten vid gränsen kommer från Turistbyrån och är meningen att spegla hela kommunens utbud. Det vore självklart önskvärt med fler språk såsom samiska, tyska och engelska. Men det kanske kan sättas upp fler? Ytan är begränsad och eftersom kartan tidigt ansågs angelägen har olika språk på samma yta uteslutits.
Jag vill passa på och tacka för ett verkligt trevligt samarbete med alla! Det har varit en speciell resa i min hemkommun, ja tänk så mycket jag fått lära mig! Men som sagt: Piteälvens tavla återstår.
Maria Söderberg
2012: Vid gränsen Sverige/Norge. |
2007: Infart till Laisvall för Framtid Laisvall. |
Januari 2010. Efter Silvervägen. |
2009: På Torget i Arjeplog för BIAK. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar